Datorspelsberoende bland ungdomar

Datorspelsberoende ungdom

Datorspelsberoende bland ungdomar

Hur vanligt är det att ungdomar spelar på ett sådant sätt att de kan sägas vara datorspelsberoende? Vilka bekymmer förknippas med ett datorspelsberoende? Hur kan ett sunt men stort spelintresse skiljas från de som är datorspelsberoende? En forskningsstudie från Tyskland ger oss några svar.

Datorspelsberoende ungdom

Tidigare studier om datorspelsberoende

De studier som gjorts tidigare i syfte att undersöka hur utbrett datorspelsberoende är har rapporterat mycket olika siffror. I stora undersökningar med representativa urval runtom i världen [1-3] har man funnit att mellan 1,7 och 8,5% av ungdomarna uppfyllt kriterierna för Internet Gaming Disorder (eventuell framtida diagnos för datorspelsberoende).

Då siffrorna varit så pass olika och flera av studierna genomförts i andra delar av världen med kulturer som skiljer sig från vår, så har det emellertid varit svårt att säga något om datorspelsproblematiken ser ut här i Sverige.

Internet Gaming Disorder bland ungdomar i Tyskland

2015 publicerade dock en forskargrupp från Tyskland och USA den största aktuella studien i ämnet [4], i vilken de undersökt datorspelsberoende bland 11 003 niondeklassare i Tyskland (medelålder 15 år).

Denna studie är intressant för oss av flera skäl. Dels är studien mycket väl genomförd med ett stort antal deltagare, och dels kan vi anta att skillnaderna mellan Sverige och Tyskland inte bör vara alltför stora. För den som är intresserad följer därför här en kort sammanfattning av studien. Studien kan också läsas i sin helhet här.

Inte intresserad av just denna forskning? Läs gärna våra inlägg om föräldraskap och datorspelande, om ett inifrån perspektiv på datorspelsberoende eller besök vår undersida för Fakta och forskning.

Frågor om datorspelande, sömn och skolgång

Forskarna använde ett standardiserat frågeformulär baserat på de rekommenderade kriterier som används för Internet Gaming Disorder i senaste upplagan av diagnosmanualen DSM. Syftet med studien var dels att undersöka hur utbrett datorspelsberoende (internet gaming disorder, IGD) är bland ungdomar, och dels att undersöka hur väl olika kriterier är kopplade till diagnosen IGD.

Ungdomarna ombads ta ställning till 18 frågor med koppling till Internet Gaming Disorder (två för varje diagnoskriterium) enligt svarsalternativen strongly disagree, somewhat disagree, somewhat agree och strongly agree. De personer som valde “strongly agree” för fem kriterier eller fler klassificerades med Internet Gaming Disorder.

Utöver dessa frågor fick ungdomarna svara på frågor om spelomfattning, sömnsvårigheter, skolprestation, skolfrånvaro med eller utan koppling till spelande samt om de själva ansåg sig vara datorspelsberoende.

Datorspelsberoende nästan åtta gånger så vanligt bland killar

1,16 % av ungdomarna klassificerades med internet gaming disorder – 2% av killarna och 0,26% av tjejerna. Datorspelsberoende, eller IGD, var alltså nästan 8 gånger så vanligt bland killar som bland tjejer.

Forskarna rapporterar att andelen ungdomar som klassificerades datorspelsberoende i denna studie är något lägre än i många andra studier och att en trolig förklaring är att man i denna studie använde striktare krav för diagnos (vilket enligt oss är att föredra).

Mer speltid, högre skolfrånvaro & sömnsvårigheter

Genomsnittlig speltid per dygn var ca fyra gånger så hög för de med IGD, 6 timmar och 15 minuter jämfört med 1h 30min för de utan IGD.

De elever som klassificerades med Internet Gaming Disorder hade ca 4 gånger så hög skolfrånvaro och det var mycket vanligare att de haft frånvaro med koppling till datorspel under de senaste 6 månaderna (67% sannolikhet jämfört med 4% för de utan IGD). Vidare rapporterade de oftare sömnproblem samt sämre skolbetyg.

Inte förvånande rapporterade personerna som klassificerades med IGD oftare sig själva som datorspelsberoende jämfört med de som inte uppfyllde kriterierna för IGD.

Diagnosticering av datorspelsberoende

Vad är viktigt för att bedöma om en person är datorspelsberoende jämfört med att den bara har ett stort intresse för spel?

Internet Gaming Disorder finns med i diagnosmanualen som en möjlig framtida diagnos, i behov av mer forskning. Forskare är därför intresserade av att testa de kriterier som föreslagits för att se hur väl de fungerar och om det finns skäl att modifiera delar av dem.

I den omnämnda studien valde man att undersöka kriterierna genom att titta på hur väl var och ett av dem korresponderade med Internet Gaming Disorder som helhet. Man fann då att uppfyllelse av kriteriet “ge upp andra aktiviteter till fördel för spel” korresponderade bäst med diagnosen i helhet. För de som uppfyllde detta kriterium var sannolikheten att klassificeras som datorspelsberoende (IGD) 45%. Diagnoskriteriet mättes utifrån frågorna ‘På grund av mitt datorspelande har jag mindre glädje av andra aktiviteter än förr’ och ‘Jag gav upp eller ägnar mindre tid åt andra hobbies eftersom datorspel är viktigare för mig’, där svarsalternativet ”strongly agree” på ett av påståendena var tillräckligt.

Om man i tillägg uppfyllde kriteriet för ‘tolerans’ så ökade sannolikheten för diagnos IGD till 89%. Tolerans mättes med frågorna ‘Jag upplever att datorspel blir viktigare och viktigare för mig’ och ‘Jag behöver spela mer och mer tid för att känna mig nöjd’.

Det tredje kriteriet med mest koppling till IGD var ‘abstinens’ som i denna studie efterfrågades genom frågorna ‘Jag känner mig irriterad eller olycklig när jag inte kan spela’ och ‘Jag börjar känna mig rastlös och nervös när jag inte spelat på ett tag’.

Liksom i många andra studier fann man att upptagenhet av spel (att man tänker på spel även när man inte spelar) var vanligt bland spelarna men att det är ett dåligt kriterium för att bedöma datorspelsberoende eftersom det även uppfylls av många som inte har problem med spelandet.

Egna reflektioner om studien

Vad drar vi då för slutsatser av denna stora och enligt mig väl genomförda studie?

Som vi varit inne på flera gånger tidigare visar även denna studie att de flesta ungdomar kan hantera datorspel utan negativa effekter medan det för en mindre andel personer skapar problem i andra delar av livet.

Det finns anledning att tro att förekomsten av datorspelsberoende är relativt lik mellan Sverige och Tyskland (jämfört med t.ex. Sydkorea) och att det kan handla om liknande siffror här. Ifall vi antar att en procent av svenska tonåringar har sådana problem med datorspelande att de uppfyller kriterierna för Internet Gaming Disorder så handlar det om tusentals ungdomar vars spelande får negativa konsekvenser för deras hälsa och fungerande.

Vidare kan vi konstatera att, i likhet med vad andra studier visar, så är problemet mycket mer utbrett bland killar än bland tjejer, vilket också stämmer väl överens med våra erfarenheter i Reconnect. Enligt Statens medieråd är det nästan lika vanligt bland tjejer att spela någon form av datorspel. Trots detta är det alltså mycket ovanligare bland tjejer att spela i sådan omfattning att man får problem.

Vad gäller kriterierna som föreslagits för diagnostisering av datorspelsberoende (IGD) så hoppas jag att att man utvärderar och förbättrar dessa innan diagnosen datorspelsberoende (eller vad man nu väljer att kalla det) eventuellt tas i bruk här i Sverige. Flera av kriterierna, som har sitt ursprung i diagnostisering av substansberoenden, kan med nuvarande formuleringar inte skilja mellan sunt datorspelande och spelproblem vilket förstås innebär ett stort problem när det handlar om att identifiera de människor som behöver hjälp.

Referenser

1. Rehbein F., Kleimann M., Mößle T. Prevalence and risk factors of video game dependency in adolescence: results of a German nationwide survey. Cyberpsychol Behav Soc Netw 2010; 13: 269–77.

2. Gentile D. A. Pathological video-game use among youth ages 8 to 18: a national study. Psychol Sci 2009; 20: 594–602.

3. King D. L., Delfabbro P. H., Zwaans T., Kaptsis D. Clinical features and Axis I comorbidity of Australian adolescent pathological internet and video game users. Aust NZ J Psychiatry 2013; 47: 1058–67.

4. Rehbein, F., Kliem, S., Baier, D., Mößle, T., & Petry, N. M. (2015). Prevalence of internet gaming disorder in German adolescents: diagnostic contribution of the nine DSM‐5 criteria in a state‐wide representative sample. Addiction, 110(5), 842-851.

Dela det här

 
 
Om författaren

Oskar Foldevi

Leg. Psykolog som specialiserat sig på digitala livsstilar och spelvanor. Arbetar med utbildning och samtal i Reconnect och som terapeut vid Game Overs behandlingshem för spelberoende.