Datorspelsberoende – inverkan på psykisk hälsa

Kompetens självbestämmande och tilhörighet

Datorspelsberoende och psykisk ohälsa

Numera pågår mycket forskning kring datorspelsberoende, inte minst sedan beslut från WHO att inkludera det som en diagnos (Gaming Disorder) i elfte upplagan av diagnosmanualen ICD. Resultaten i en ny studie från 2017 går hand i hand med det vi märker i våra samtal, nämligen att datorspelsberoende ofta leder till psykisk ohälsa genom att viktiga psykologiska behov inte blir tillgodosedda.

Ny forskning om datorspelsberoende

I en stor studie från 2017 undersökte forskarna samband mellan datorspelsberoende (Internet Gaming Disorder i diagnosmanualen DSM-V) och hälsa på ett intressant sätt. I studien används en väl etablerad teori som utgår från att tre viktiga psykologiska behov har stor inverkan på psykisk hälsa och livsglädje. Det handlar om vårt behov av självbestämmande – en känsla av att ha inflytande och att få vara sig själv, kompetens – känslan av att vara duktig på något eller behärska livet, och behovet av tillhörighet – att vara i kontakt med andra och en del av ett sammanhang.

Kompetens självbestämmande och tilhörighet

Forskarna använde två mättillfällen och fann att ett pågående datorspelsberoende var förknippat med en minskad känsla av självbestämmande, kompetens och tillhörighet vid mätning 6 månader senare. Man fann också att det framförallt var genom denna förändring som den allmänna hälsan och livskvalitén försämrades vid datorspelsberoende.

Det anmärkningsvärda är att tidigare forskning har visat att en av de stora anledningarna till att datorspelande blivit så populärt är just att det kan användas för att uppfylla dessa tre behov: självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Hur kan vi då förstå vad det är som pågår, när spelandet istället leder till det motsatta och blir ett allvarligt problem för en persons hälsa och fungerande?

”Känslorna stannar i spelet”

När jag läser ny forskning har jag förstås i åtanke alla de ungdomar och vuxna som jag haft förmånen att hjälpa genom åren. Hos många återkommer liknande svar kring spelandet i relation till livet utanför, som ger oss en insikt i hur datorspelsproblem utvecklar sig och inverkar på deras mående och fungerande.

– Hur ser du på spelandet och de problem du kämpar med, hur hör de ihop?

”För mig var aldrig spelandet grundproblemet. Jag spelade som jag gjorde för att hålla mig över ytan och få dagarna att gå. Samtidigt gjorde det att jag aldrig tog tag i mina problem. Jag fastnade och med tiden var spelen det enda jag brydde mig om och mådde bra av.”

– Tycker du att spelandet hjälper dig må bättre även efteråt?

”Nej det känns inte så. Känslorna stannar i spelet.”

Datorspelande står ivägen

Många vittnar om att problemen började med andra saker men att spelandet efterhand utvecklade sig till ett eget problem. Även om spelandet kan vara en hjälp i en svår situation och göra att man får det bättre, så sker det tyvärr ofta på bekostnad av det som hade varit hjälpsamt för att lösa bekymren och komma vidare.

Datorspelsberoende motverkar positiva effekter av datorspelande

Att datorspelande kan påverka i både positiv och negativ riktning är förstås inget nytt. Som ett intresse och del av ett rikt liv ger spelandet möjligheter till intellektuell stimulans, social gemenskap och en arena där man får styra själva utan inverkan från tex föräldrar eller lärare.

Ett mycket omfattande datorspelande å andra sidan lämnar många med en känsla av kompetens när man är inloggad i spelet men i livet utanför känner man sig otillräcklig och osäker genom att man får mindre erfarenhet och åsidosätter strävan efter andra livsmål.

På samma sätt kan självbestämmande i spelet stå i kontrast till hur det upplevs i livet utanför, där man tappar kontrollen och känner sig maktlös när spelandet tar över och leder till passivitet och stagnation.

Vidare upplever många spelare vi träffar att de har goda vänner online och känner en samhörighet där, men att de samtidigt kan känna sig osäkra och delvis ensamma i livet utanför skärmen. Nätvännerna är ofta knutna just till spelet, och bor i städer eller länder långt bort. Situationen förvärras också ofta av att det problematiska spelandet leder till konflikter med nära och kära och att man isolerar sig och tappar tidigare vänskapsrelationer.

Denna typ av spelande, som är vad man försöker fånga i begreppet ‘datorspelsberoende’, riskerar innebära allvarliga bekymmer med skola, arbete och hälsa.

Isolerar sig med datorspel

Forskningen hjälper oss till bättre samtal

Det bästa hade varit om vi hade tillgång till mängder av forskning kring hur man bäst hjälper vid datorspelsberoende. Samtidigt mår många unga dåligt just nu och behöver hjälp så snart som möjligt. Vår strävan är förstås att använda det bästa som finns att tillgå här och nu. Kopplingen mellan datorspelande och upplevelsen av kompetens, självbestämmande och tillhörighet är en av många lärdomar från forskningen som kan användas framgångsrikt i kontakt med datorspelare.

Läs gärna mer om våra möjligheter att hjälpa dig som förälder med rådgivning, om enskilda samtal för spelare eller om våra familjesamtal kring spelande.

Du kan också läsa mer i vårt blogginlägg om råd till dig som förälder eller på vår undersida för fakta & forskning om spelvanor och dataspelsberoende.

Dela det här

 
 
Om författaren

Oskar Foldevi

Leg. Psykolog som specialiserat sig på digitala livsstilar och spelvanor. Arbetar med utbildning och samtal i Reconnect och som terapeut vid Game Overs behandlingshem för spelberoende.